Gräva guld i Kina
Det är lätt att förledas av siffor. Speciellt med många nollor. Vad sägs om en marknad med 1.3 miljarder människor, en BNP tillväxt på 8 %, en detaljhandelstillväxt på 20 % och med en detaljhandelssektor som omsätter ungefär 15 000 miljarder kronor. Med en växande grupp medelinkomsttagare och ökad disponibel inkomst. Till det, statliga satsningar för att öka den privata konsumtionen som ännu bara utgör en tredjedel av BNP (jämfört med Sverige där den utgör nästan hälften).
Otroliga potentialer tänker många västerländska detaljhandelsföretag som just nu kämpar på en stagnerad hemmamarknad. Den stora frågan är hur man angriper marknaden. Vilka är riskerna? Hur och var öppnar man butiker? Säljer på nätet? Hur mycket ska man anpassa produkt, sortiment, pris, marknadsföring till lokal efterfrågan och behov? Hur bygger man varumärke? Vilka investeringar får man räkna med? När kan man räkna med lönsamhet? Många går på nitar. En etablering är svårare och tar längre tid än vad man tror.
Några av de vanligaste utmaningarna:
• Lokaler: tillgång till bra butikslokaler är begränsad eftersom fastighetsmarknaden är outvecklad.
• Distribution: det finns fördelar med att arbeta med en lokal partner eller flera lokala distributörer, svårigheten är att hitta dessa
• Varumärke: tilltron till kända varumärken är stor, som oetablerat varumärke innebär detta att man måste vara villig att satsa resurser på marknadsföring. Det är visserligen en fördel att vara ett utländskt varumärke men det i sig inte tillräckligt.
• Prissättning. Mellanprissegmentet är fortfarande outvecklat. Är prissättningen för låg kan kunden uppfatta kvaliteten som dålig, är priset högt krävs unicitet och varumärkeskännedom.
Sist men inte minst behövs en snabbfotad organisation som har förståelse för vad det innebär att vara verksam i en tillväxtmarknad i utveckling, där förutsättningarna ändras från dag till dag och kulturskillnaderna är stora.
Jag sammanfattar med ett citat från en vd för ett välkänt europeiskt detaljhandelsbolag: "Denna etablering vitaliserar organisationen, men gör mig gammal i förtid."
Smart på nätet - en framgångshistoria
Mercedes-Benz minbil Smart lanserades på nätet Kina i februari i år och har sedan dess sålt 17 200 bilar!
Alla bilarna via e-handelsplattformen Jingdong Mall, som under perioden haft 2.27 miljoner visningar. Redan första dagen såldes alla 300 bilar som fanns ute till försäljning.
Köp det på nätet!
Kineser vill gärna handla på nätet. Ofta! Och alla typ av varor.
Den genomsnittlige e-handelskonsumenten handlar 8 gånger i månaden (jmf med 2 gånger i Europa). Näthandeln växer snabbt och Kina är redan tredje största e-handelsmarknaden efter USA och Europa. Omsättningen är 773 miljarder och beräknad öka med 300 procent till 2015. Samtidigt har Kina fler e-handelskonsumenter än både USA och Europa (195 miljoner, jmf med 121 miljoner i Europa och 53 miljoner i USA). Vilken innebär att genomsnittsköpet är mycket lågt!
För många utländska företag som vill börja sälja i Kina är det en given kanal av flera skäl:
- Effektivt- ett enkelt sätt att nå marknader i hela landet. Med fysiska butiker blir fokus ofta de större städerna.
- Kostnadseffektivt - allt högre lokal-och arbetskostnader i storstäderna gör e-handel ett attraktivare alternativ
- Konsumentens mognadsgrad - tid och intresse att handla på nätet tydligt
- Låga transportkostnader
- Etablerade e-handelsportaler som förenklar marknadsföring och försäljning
Källa: BCG
Het trend i Shanghai: plastglasögon utan glas
Var är solen?
Trots att luften luktar illa och sikten är ett par hundra meter läser man i Shanghai Daily att luftkvaliteten är bra.
Det var flera veckor sedan vi senast såg solen. Men nu lovar myndigheterna bättring. Inte av luftkvaliteten i första hand utan av mätmetoden. Det kommer att bli sämre innan det kan bli bättre. Mätningarna kommer framöver att inkludera små partikelhalter under PM 2.5 (storel 2.5 mikroner) och ozone O3. Och det är just dessa som som påverkar luftkvaliteten och sikten. Det är också dessa som är det allvarligaste hotet mot hälsan eftersom små partiklar tar sig in i lungor och blodströmmar.
Vice miljöminister Wu Xiaoqing som håller i presskonferensen där de nya metoderna och ambitionerna offentliggörs säger att "Kina har en lång väg kvar för att nå de mål som satts upp av WHO".
Anledningen varför myndigheterna agerar beror delvis på ökad kritik från allmänheten i sociala medier av bristen på information om luftkvalieteten och mätmetoden. Amerikanska ambassaden började för ett par månader sedan skicka ut detaljerad information via Twitter om luftkvaliteten i Beijing timme för timme något som ytterligare satt fokus på frågan om myndigheternas informationsansvar.
Apropå detta berättar kollegan Anna historien om en svensk man som efter två år i Shanghai och flyttat hem till Sverige och genomgått en hälsoundersökning och lungröntgen. Av läkaren fick han beskedet att det var hög tid att sluta röka. Eftersom han inte var rökare, insåg han att det var hans dagliga joggingturer i Shanghai som var förklaringen. Hoppas att det är en vandringssägen.....
En förhandling eller den uppskjutna lunchen
Mötet är satt till 13.30. Skandinavisk influgen vd, lokala representanten och jag är på plats kl 13 för att äta en snabb lunch då den kinesiska vd:n och hennes två assistenter anländer. Lunchen blir uppskjuten.
Presentation och artigheter översätts av den lokala representanten. Den kvinnliga vd ser ointresserad ut och verkar otålig under vår ppt dragning som varar 30 min. Hon tittar på klockan och pratar med sina assistenter, ställer inga frågor och vi är inställda på att hon är på väg att gå. Men då börjar hon plötligt tala. Initialt säger hon att hon inte är hon intresserad av något avtal med oss eftersom det inte passar i tid. Sedan mjuknar hon och vill diskutera ett upplägg. Den lokala representaten hanterar skickligt översättningarna år båda hållen. Timmarna går. Te och vatten står på bordet. Min mage kurrar av hunger.
Plötligt avbryter hon de finansiella diskussionerna och kritiserar detaljer på några av våra produkter- fel färg, för stort, för smått, fel material. Sedan är vi tillbaka i förhandligen. Nu är hon helt ointresserad och vi konstarerar att det är dags för ett avslut. Då är hon återigen i gång med en ny lösning. Efter tre timmar har vi ett förslag att ta ställning till. Vi avrundar med att besluta om ett uppföljningsmöte. Idel artigheter utbyts: Vi får komplimanger: vår vd har fin vit hy, jag är vacker och vår lokala representant mycket intelligent. Hon tar fram sin iphone och förevigar oss på bild.
Klockan 16.30 värmer vi upp lunchen och försöker sammanfatta vad som passerat.
barndilemmat.......
Det är inte givet att alla i Kina bara föder ett barn, ett barnpolitiken till trots. Många vill ha fler, och uppmuntras till det genom olika regleringar. Hela 90 procent av unga Shanghaibor har möjlighet att skaffa två barn. Vanligaste anledningen är att de själva är ensambarn, men trots det avstår många från ett andra barn- framför allt av ekonomiska skäl. Många gifta par väljer också bort barn.
För vännen Janet 34 år, och hennes man sedan 7 år tillbaka, finns ingen tvekan.
- Vi har många gifta vänner som liksom vi vill prioritera andra saker i livet, berättar Janet. Hon är ekonom, säljchef vid ett europeiskt bolag och har en hög lön på drygt 25 000 rmb i månaden (ungefär lika mycket i svenska kronor). De har investerat i en lägenhet, och satsar pengar på nöjen och resor. Janets man arbetar i resebranschen så de är beresta och intresserade av att upptäcka nya resemål. De europeiska huvudstäderna står just nu högt upp på listan. Självklart undrar jag om inte deras föräldrar utövar påtryckning men eftersom både Janet och hennes man har syskon gör det att pressen inte är så stark. Janets syster har redan ett barn och hon säger att hennes föräldrar respekterar hennes val att inte skaffa barn eftersom de själva tycker att de fått göra så stora uppoffringar för barnens skull.
Fakta om barna alstrande i Shanghai:
- Shanghais invånarantal växer tack vare inflyttningen.
- Barnafödandet minskar. Shanghaikvinnor har i snitt 0.9 barn.
- Nästa en fjärdedel av Shanghais befolkning är i dag över 60 år- 10 procent högre än genomsnittet i Kina.
- Genomsnittinkomsten i Shanghai är ca 45 000 kronor per år
- Kostnaden för att försörja ett barn upp till 16 års ålder beräknas till nästan en halv miljon kronor i Shanghai, betydligt mer än i andra städer där kostnaden beräknas till 250 000 kronor.
- Ett barnpolitiken infördes 1978.
Allt kommer att lösa sig- i år är det drakens år!
Knappt har jultanglet försvunnit från varuhusen, förrän det ersatts av röda lyktor och dekorationer. Kommersen är i full gång inför det kinesiska nyåret som inträffar 23 januari och följs av en veckas firande och allmän semester.
Fyrverkerier och smällare sprakar redan på kvällarna som en förövning inför vad som komma skall.
I år är det inte vilket år som helst utan DRAKENS ÅR som bara infaller var tolfte år eftersom det finns 12 zodiakdjur inom kinesk atrologi som ger namn åt olika år. Förväntningarna är nu stora. Det är förändringarnas år, ett år förknippat med makt, tur och rikedom. Och det påverkar världen på alla områden, stort som smått.
Att vara född i Drakens år innebär att man åtnjuter stor lycka resten av livet varför många vill föda sina barn under detta år. Det förväntas en baby boom.
Draken är en urtida symbol för nationen Kina och användes under kejsartiden som en symbol för kejsarens oinskränkta makt. Till skillnad från hur vi i västerlandet ser på drakar som elaka och eldsprutande varselser är den kinesiska draken vacker, stark, god och kraftfull. I tidningen pågår en animerad debatt om de nya frimärkena som skall ges ut föreställande drakar. Upphovet till kontroversen beror just på att konstnären valt att skildra en hotfull varelse som många inte vill kännas vid.
På microbloggen Weibo.com protesterar man vilt:
- Den är provocerande och skrämmande, skriver någon.
- Avskyvärd, kommenterar en annan.
Shanghai Daily föreslår en lösning för att undvika ihopblandning av den kinesiska och den västerländska myten om draken. Döp om den kinesiska draken till sitt kinesiska namn: Long.
En riktigt god och kitschig jul!
Utländska produkter är heta
Det är inte bara utländska varumärken som är åtrådda i Kina, även varor som är tillverkade utomlands står högt i kurs. Trovärdighet, kvalitet och status är förklaringen. Så pass att vissa företag fuskar och påstår att lokaltillverkade varor är importerade utifrån. Senast var det heminredningsföretaget Davinci som i annonser hävdade att allt de sålde var importerat- vilket visade sig inte stämma. Golvtillverkaren Oudian påstod att deras golv var tysktillverkade- det visade sig inte heller stämma. Att ha italiensk ursprung är självklart en fördel när de gäller designade varor- väskor, möbler, textilier, kläder. Men även mat. En bild på Toscanas sluttningar på prosciutton och vips drar konsumenten slutsasten att den är importerad därifrån.
Det finns många kreativa sätt att ge sken av utländskt ursprung i Kina. Ett kan vara att exportera och åter-importera varor för att verifiera ursprung på papper. Ett annat är att ge produkten ett engelskklingade namn. Och genast blir varan mer attraktiv och spännande.
Tänk vad många år vi i Sverige har använt oss av detta knep! Engelskklingande varumärken ger oss trygghet- trots att vi väl ändå vet att företagen är svenska och det mesta i dag är tillverkat i Asien.
Lexington, Gant, Sail Racing, SeaLife, Smart Eyes, Flash, Boomerang, The Shirt Factory, Marc O'Polo, Sisters, Brothers, Monkey med många flera.
Tackar vet jag klassiska och rustika svenska varumärken som Clas Ohlson, Hemtex, Ur&Penn, Guldfynd, Indiska, Kappahl, Polarn&Pyret, Nilssons Skor, Akademibokhandeln.......
Välj och vraka bland 800 miljoner varor!
Kinas största detaljhandelsaktör är utan konkurrens Taobao.com. Många kineser pratar entusiastiskt om sin shopping på nätet- och då framför allt på Taobao. "To do Taobao" är en fritidssysselsättning som många jag träffar lägger mycket tid på. Och nu har jag blivit en av Taobaos 370 miljoner kunder. En mycket nöjd sådan! Boken jag beställde (som jag sett i bokhandeln samma dag för 300 yuan - ungefär samma i kronor) fanns på Taobao för 100 yuan och levererades till min dörr nästa dag.
Taobao, som betyder "skattjakt", erbjuder förutom ett gigantiskt sortiment, snabbhet, service (Kinas största callcenter) och bra priser. Till skillnad från e-bay handlar det här även om nya varor direkt från leverantörer- många som inte har någon annan kanal. Här finns returrätt och ett referenssystem som vägleder skeptiska kunder (som jag).
Men självklart är det omöjligt för Taobao att kontrollera vad som säljs. 48 000 varor säljs varje minut. Sajten omsatte förra året 400 miljarder yuan. Mediciner, droger och matvaror kanske inte är vidare klokt att handla på Tabao. Självklart florerar här kopior av kända varumärken inom klockor, kläder, väskor och möbler.
Den vackra Y stolen av dansken Hans Wegner kan exempelvis bli min för endast 650 yuan. För den som inte kan mandarin går det att ladda ner en programvara som hjälper till i sökprocessen. Det går dock att söka på engelska. Prova exempelvis att hitta Y stolen genom att skriva "Y chair" på www. taobao.com. Det finns en rätt fin variant i rött......
Från världens verkstad till världens motor
Vi är inne i en brytningstid. Allt fler utländska företag vill sälja sina produkter i Kina samtidigt som landets beroende av export minskar.
Hittills är det exporten som varit drivkraften i den ekonomiska tillväxten. De två andra benen i tillväxten - investeringar och konsumtion ökar nu. Men ännu inte tillräckligt mycket för att kompensera exportbortfallet. I femårsplanen 2011-2016 fastslås att det är ökad inhemsk konsumtion och tjänstesektorn som ska driva utvecklingen. Till det krävs höjda löner och lindrade skatter. BNP tillväxten var 2010 10.5 procent. I år är den nere i runt 9.5 procent. Och enligt femårsplanen är målet att den framöver ska ligga på 7 procent.
För att denna gigantiska marknad ska bli greppbar har den delats in i olika områden sk Tiers. Begreppet Tier 1, 2, 3, 4, 5 används i alla upptänkliga sammanhang. . Man diskuterar etableringar utifrån marknadsförutsättningar, konsumtion, demografi i olika Tiers. Förenklat består Tier 1 av megastäderna Beijing, Shanghai, Guangzhou, och Shenzhen, och de lägsta Tiers av mindre städer och landsbygd. Ju längre västerut , desto mindre städer och lägre tillväxt. Det är idag inte självklart att det är i Tier 1 utländska detaljister väljer att etablera sig eller utveckla sitt butiksnät. Konkurrensen om kunder, lokaler och arbetskraft är högre, och därmed kostnaderna.
- Look pretty in Tier 1 cities, make money in Tier 2 and 3. Så uttrycker Renee Hartmann, grundare av detaljhandelsföretaget ENO, många utländska aktörers strategi för framgång.
Att synas i stora städerna är ett måste och ses som en form av marknadsföring. Visst är det i Tier 1 städer konumtionen är störst, inkomsterna är högst och intresset för varumärken från väst är stort. Men det är i Tier 2 och 3 som potentialerna finns framöver eftersom dessa områden växer snabbast. Urbaniseringen är påtagligast här.
Hur definieras de olika områdena? Det visar sig att det finns lite olika tankar om det. Framför allt handlar det om städernas storlek, men inkomstnivåer är också en faktor. Därutöver sker förändringarna så snabbt att klassificeringen ändras hela tiden. Så en relevant sammanställning går inte att hitta.
McKinsey föreslår istället en annan indelning av städernas tillväxtpotential och konsumtionskraft. http://www.mckinsey.com/mgi/publications/china_Urban_Billion/slideshow/main.aspEn tupplur på IKEA är aldrig fel
Kinesiskt vin - går det att dricka?
Nej, av 1 miljard liter (!) som produceras årligen är det mesta odrickbart. Tunt, beskt och syntestiskt. I varenda kvarterbutiks säljs lokalproducerat vin i tjusiga flaskor, Great Wall och Dynasty dominerar marknaden. Etiketterna föreställer slott och herresäten. I reklamen syns vackra kineser.
Men det finns goda kinesiska viner också. Hos franska importören och distributören Yangjiu har jag provsmakat Grace Vinyards Chardonnay och Cabernet Franc från Shanxi provinsen. Grace är en förehållandevis en liten sk “boutique” tillverkare
i Kina med en produktion av 1.2 millioner flaskor/år som importerat druvor och expertis från Frankrike. Marknaden för vin växer, konsumtionen ökar med 20 procent per år och det är röda viner som dominerar. Kina är i dag världens femte störste vinproducent. Hela 90 procent av allt vin som dricks i Kina är lokalproducerat- av de importerade vinerna kommer största delen från Frankrike. Efterfrågan på importerade viner är stor- trots höga priser på grund av skatter på 49 procent. Chateau Lafite är det märke som alla kineser känner till och vill dricka. Förmodligen för att det är det dyraste som går att få tag på. Marknaden är så attraktiv att det florerar falsk Lafite.
Kvaliteten på det inhemska vinet förbättras, men största delen är fortfarande billigt och undermåligt. För att höja kvaliteten blandas det lokala ibland upp med bulkimporterat vin. Kinesiska investerare köper också upp vingårdar utomlands för att komma ut kunskap och direktimportera. Intresset och behov av vinkunskap är stort. Yanggjiu anordnar kurser, föreläsningar och vinprovningar.
Matthieu Liard, vd på Yangjiu berättar om alla nyfikna frågor han får:
- Vilket vin hjälper när man har ont i magen? (I Kina fyller mat en funktion, det är självklart att det man stoppar i sig är till nytta för hälsan.) En annan fråga:
- Finns det ett bäst före datum? Rätt klok fråga tycker jag.
Rapport om lycka
